65 utsatta områden i 27 kommuner i Sverige. Det drabbar inte minst barnen i de kommunerna. Tre av tio elever i dessa kommuner går ut grundskolan utan behörighet för gymnasiet.

Den här välrapporterade situationen närstuderade journalisten Emma Leijnse i två skolklasser i mellanstadiet i två kommuner i Skåne. Resultatet blev till boken I en annan klass, utgiven av Natur & Kultur 2022. 

I sammanhanget betyder inte klass bara en viss årskurs. Utan just elevernas familjebakgrund. I den ena skolan kommer eleverna från lågutbildade familjer, oftast med invandrarbakgrund. I den andra skolan går högutbildade föräldrars barn. 

Föräldrarnas olika utbildningsnivå visar sig spegla barnens liv i stort. I den ena klassen har alla elever eget rum. I den andra sover nästan alla tillsammans med andra, syskon, föräldrar, ibland hela familjen.

I den ena klassen har alla barn möjlighet att få hjälp hemma med sina läxor. I den andra får barnen, ofta tvärtom, hjälpa sina föräldrar, med språk och i kontakt med myndigheter. 

I den ena klassen går föräldrarna till sina jobb. I den andra har en minoritet två lönearbetande föräldrar. De flesta har en förälder som läser sfi.

Omläsningen

Eleverna i den ena klassen går eller cyklar till skolan. Det gör barnen också i den andra. Men de går längs gator och förbi platser där ett tiotal skottlossningar, varav fyra mord, sker under den tid som Emma Leijsne följer de två klasserna.

I den ena klassen finns ingen nyanländ. För den andra klassen lyckas Emma Leijsne inte få fram någon uppgift eftersom nyanlända barn börjar och slutar med jämna mellanrum.

Men ska skolan inte ha en kompensatorisk roll? Författaren svarar jo, visst. Men konstaterar att det uppdraget lever inte/kan inte skolan leva upp till. I tjugo års tid har svenska skolor glidit allt längre ifrån varandra. De skolor hon själv studerade är exempel på detta. I den ena råder stabilitet i personalen. Personalomsättningen är i det närmaste obefintlig. I den andra skolan är större delen av lärarlaget nytt inför varje ny årskurs.

Stor skillnad är det också mellan de två klassernas lärare, i utbildning och erfarenhet.

Utvecklingen i Sverige går tvärtemot trenden i de länder Sverige normalt brukar jämföras med. I genomsnitt i OECD-länderna har skillnaderna mellan skolor minskat. Här är det tvärtom.

Sverige har dock goda ambitioner, understryker författaren i sin högaktuella bok. De flesta politiker håller med om att de bästa lärarna borde jobba på de mest problemfylld skolorna. Ändå händer inte det, konstaterar hon. Sverige är nästan sämst i hela OECD på just den punkten.

Leijsnes bok är välbehövlig omläsning när skoldebatten styrs av politiker med slagord om att elever ska bete sig och ska annars få gottgöra genom att visas ut från klassrummet för att, till exempel, sopa skolgården.

Ewa Wirén