Det är mycket ovanligt att få ta del av en berättelse om en persons hela livsresa berättad när hans tid är utmätt. Men vår vän Bengt Säve-Söderbergh författade sin bok Drömmen om demokrati och andra visioner under sina sista dagar i livet. Den ges nu ut av Atlas förlag.
I boken summerade Bengt sitt unika arbetsliv i demokratiutvecklingens internationella politiska frontlinje och som räddare i jazzmusikens värld och väldigt mycket annat. Han dog den 5 september 2024 när han var 84 år och konstaterar i boken att han levt ett längre liv än vad många andra åtnjutit. Boken inleds med hans berättelse om att han av sin läkare fick reda på att livet kunde ta slut vilken dag som helst.
Han berättar om sin familj och sina föräldrars tidiga frånfälle men också hur hans olika släktingar blivit hans nära anhöriga. I boken skriver han också:
”Hela 117 länder har jag hittills hunnit besöka. Jag har levt ett spännande liv och förverkligat mycket av det jag föresatt mig i olika skeden av livet”.
Han berättar om sin barndom, om uppväxten i ett professorshem och hur han studerade på Handelshögskolan i Stockholm och där väljs till viktiga uppdrag och drar igång olika projekt som till exempel bildandet av den legendariska orkestern Mercblecket.
Men det är när han så småningom kommer till Sida som han får utrymme för sin stora tidiga viktiga internationella biståndsgärning som han berättar utförligt om. När det svenska biståndet senare får en ministerpost, följer han med till UD i den stab som byggs upp kring Lennart Klackenberg. Han tillhörde Afrikaansvariga med huvudansvar för Östafrika. Det blir en skildring av det svenska biståndets utveckling och möten med många av de betydelsefulla ledande afrikanerna och centrala FN-personer. En intressant och spännande berättelse om stödet till Sydafrikas befrielsekamp med svenskt stöd och annat.
Bengts yrkesfärd fortsatte när han inte ville bli sittande på någon ambassad utan lämnar UD och kommer till LO. Därifrån kallades han 1977 till ett nytt uppdrag, att organisera och bygga upp Arbetarrörelsens Internationella centrum, AIC, numera Olof Palmes internationella center. Säve-Söderbergh blev AIC:s första chef. Han berättar hur det gick till med uppbyggnaden av den organisation som nu har en viktig funktion inom arbetarrörelsen. Det är intressant att läsa om hur Bengt och hans medarbetare agerade framgångsrikt.
Så under 1985 utsågs Lena Hjelm-Wallén till biståndsminister och hon var klar över att hennes närmaste medarbetare skulle vara Bengt som utsågs till statssekreterare. Det var han under sex år innan ett förlustval avslutade epoken. De var ett synnerligen viktigt team för den svenska biståndspolitiska utvecklingen.
Bengt fann sedan nya uppdrag, verksamheter och engagemang precis som vi minns honom. Till exempel hur hans starkt målmedvetna agerande ledde vidare när han tog initiativ till IDEA, International Institute for Democracy and Electorial Assistance som en demokratiinstitution som placerades i Sverige och varvid han utsågs till chef. Läs om hur det gick till, hur en målmedveten mångårig aktion ledde till ett betydelsefullt resultat med en viktig verksamhet som nu är väletablerad.
Bengt lämnade IDEA så småningom men gick vidare nu med olika ideella initiativ. Han engagerade sig i musikens värld, grep in med åtgärder som anses ha räddat jazzklubben Fasching från konkurs och till en ny framtid som alltjämt pågår. På den vägen har han dessutom varit mångårig ordförande i Svensk Jazz, en viktig samarbetsorganisation. Han tog också initiativ till att minnesföreningen Monica Zetterlund-sällskapet bildades och till uppbyggnaden av Arenagruppens vänförening tillsammans med mig och andra medlemmar.
Jag kan – efter att ha samarbetat med honom i över tio år – konstatera att han drev på målmedvetet och aldrig lät sig nedslås av motgångar. Det är i hög grad hans förtjänst att antalet medlemmar i vänföreningen i dag är fler än 800 personer som aktivt stödjer Arena. Hans starka aktivitet omfattar även Onsdagsklubben där han länge medverkade i styrelsen.
Läser man hans intressanta bok så förstår man honom helt och fullt.
Sverker Lindström