Folkhemmets upplösning utlovas av Lena Andersson i ”Dottern”, men romanen handlar mera om en dotters matproblem.

Det skriver Sverker Lindström i en anmälan av Lena Anderssons senaste bok "Dottern".

Författaren Lena Andersson hyllades för sin roman ”Sveas son” som en intressant beskrivning av Sveriges och arbetarklassens utveckling och problem.

Nu har hon skrivit romanen ”Dottern. En berättelse om folkhemmets upplösning” (Polaris förlag). Det är en fortsättning på berättelsen om pappa Ragnar som hon beskrev som folkhemsmannen. Den nya boken lanseras som en fortsättning på den tidigare romanen och att den svenska modellen har dött. Men det måste betraktas som en falsk beskrivning av bokens innehåll.

Romanen och dess huvudperson Ragnars dotter Elsa är uppdelad i två avsnitt. I det första handlar det om Elsa och hennes kamp för att bli Sveriges bästa skidåkare med pappa Ragnar som stöd och pådrivare och om hur en stenhård elitsatsning havererar.

För att ta sista steget mot olympiskt deltagande och bli superbra får hon rådet av en expert att banta några kilo. Det leder till katastrof i skidsatsningen. Tonårsdottern Elsa drabbas av en outgrundlig hunger när hon ska banta och börjar istället äta okontrollerat och lägger på sig så att skidsatsningen försvinner med en ökad vikt i stället för tvärtom. Hon förlorar kontrollen över sin kropp och sin tillvaro.

Hur berättelsen handlar om folkhemmets försvinnande är svårt att få ihop. Men det är ändå intressant som en skildring av hur det kan gå för ungdomar under uppväxten, trots en pådrivande pappa.

Det blir inte heller mycket om folkhemmet i del två eftersom Elsa far till USA
som en av de många ungdomar som tar jobb som au-pair. Det blir en svår tid för Elsa bland annat på grund av sitt problem med okontrollerad hunger – och svängningar ifråga om maten. Möjligen är det hennes studier på kvällarna i Berkeley USA som har med folkhemmet att göra, att det svenska tänkandet som Elsa har med sig hemifrån sätts i fråga.

Det är intressant att följa Elsas utveckling och hur hon kommer hem efter att ha fått sparken av mer än en familj i USA och hur hon sedan fortsätter studierna på universitet.

Recensenterna berömmer boken. En av dem skriver att ”hennes sorgesång över folkhemmets fall är helt igenom präglad av logisk obönhörlighet”. En annan säger ifrån att romanen påminner om en numera tidstypisk självhävdande autobiografisk berättelse om att växa upp och
finna sig själv.

Trots allt är boken en välskriven berättelse om en dotter och hur det går för henne på väg in i vuxenlivet, men den beskriver inte hur ”folkhemmet upplöses”. Det är en mycket större fråga som kräver andra svar.

Alltså, falsk marknadsföring.

Sverker Lindström