Boken Helhjärtat som partiordföranden Magdalena Andersson skrivit och som ges ut av Arenagruppens förlag Atlas är en annorlunda upplevelse. Det är en rad korta berättelser om partiordförandens liv, många intressanta händelser och upplevelser som skildras i flera små etapper. Det finns förstås också skildringar av politiska händelser och framtidsutsikter för partiet, svensk politik och vårt lands framtid.

  I korta berättelser på ett par sidor vardera i nio kapitel får läsaren ta del av Magdalenas levnadshistoria, utbildningsår på Handelshögskolan och i USA och hennes numera mångåriga politiska verksamhet. Vi får också läsa om kontakterna och betydelsen av mamma och om uppväxtens simtävlingar och en del privata livsvillkor med sin man Richard och andra.

  Boken är inte normalt biografisk utan ett lite annorlunda sätt att berätta om sig själv och sin uppväxt, utbildning, familj, studier och hur hon drogs in i politiken på finansen och intressanta händelser både på svensk och internationell nivå. Och kontakterna med mamma. Och så förstås fakta om partiets politik men tyvärr alldeles för lite om partiets framtidstankar och om uppläggningen inför valet 2026. 

  Det är alltså inte en traditionell biografberättelse från ax till limpa utan en bok som innehåller intressanta episoder i Magdalenas liv, berättade i nio delar och hela tiden med gott humör.

  Vi får helt enkelt känna en ”ny”, partiledare i fin form och med berättarglädje inför den kommande valstriden. Berättelsen om det som väntar i valet efter nästa sommar och om den politik som ska leda fram till valseger och slut på högervridningen berättas det en del om i slutet av bokens olika avsnitt.

  Magdalena berättar en del som pekar mot viktiga inslag i S-politiken. Det gäller till exempel om skolan. Hon skriver: ”Vi vill begränsa vinsterna i skolan”. Hon pekar också på problemen i vårt lands välfärdsmodell som behöver renoveras och förnyas.

  ”Dagens skyhöga arbetslöshet och många arbetande fattiga är ett av de största hoten mot sammanhållningen och jämlikheten: Vi måste använda de verktyg vi har mot dessa problem mer offensivt under kommande år”.

  Hon pekar även på de stormrikas ökande miljard- inkomster och slår fast att deras välgörenhets- organisering inte kan ersätta välfärdssamhället. Hon tar upp sjukvårdens brist på pengar och hävdar att statsbidragen till kommuner och regioner måste räknas upp med inflationsskyddade årliga pengar.

  Magdalena slutar med sin uppfattning, som hon ofta återkommer till, att det är både bra och nödvändigt med fler blocköverskridande politiska lösningar på olika problem. Och slutorden i boken är typiska för hennes berättelse och ödmjukhet till sitt uppdrag när hon skriver:

  ”Det är en ynnest att få vara med där framtiden skapas! ”

  Man kan finna intresse i Magdalenas berättelse som känns som den bild man kan känna igen i hennes politiska gärning. Men det är inget som blidkar de recensenter som hittills tagit sig an innehållet i boken. Det är några som dömt ut boken och det är ju lätt gjort om man vill göra så eftersom hon bjuder in till kritiken i sitt öppna sätt att berätta och skriva. Men för många är boken värdefull att läsa i ett alltmer hårdhänt debattklimat i politiken.

Sverker Lindström