Hur gick valet och varför? Göran Persson gästar Onsdagsklubben den 16 september kl 14.00 på Sveavägen 68. Välkomna! Fika från kl 13.00. Länk till zoom har skickats ut i Onsdagsbladet.

 På Onsdagsklubben 16 september

Göran Persson analyserar valresultat

Valrörelse för 28 år sedan. Göran Persson var statsminister. Under de heta dagarna inför valet kom Perssons utspel, socialdemokraterna lovade införa maxtaxa i barnomsorgen. Valsegern var säkrad.

Nu är det den andra sidan, Moderaterna, som tar löftet till barnfamiljerna till en än högre nivå, barnomsorgen ska bli avgiftsfri. Vilken roll kommer det att spela för årets valutgång?

Den frågan får Onsdagsklubben chans att ställa när Göran Persson kommenterar valet på klubbens möte bara några par dagar efter valdagen.

Det har inletts någon sorts tradition i Onsdagsklubben – kort efter valet ska Persson stå i talarstolen och hjälpa klubbens medlemmar att förstå varför det gick som det gick.

Nu är visserligen inte Göran Persson själv längre i valets hetluft. Men erfarenhet att bedöma politik och valresultat har han i stora mått:

• 1998 Socialdemokraterna vann valet och Göran Persson, som redan i mars två år tidigare efterträtt Ingvar Carlsson, fick fortsätta som statsminister.

• 2002 Det samma.

• Val 2006 gick det inget vidare. Den så kallade Alliansen med Fredrik Reinfeldt i spetsen, vann valet.

• 2010 Alliansen behöll makten. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.

• 2014 Ordningen återställd, Stefan Löfven, statsminister med miljöpartister i regeringen.

• 2018 Efter 129 dagar kunde Stefan Löfven genom januariavtalet sitta kvar som statsminister. Magdalena Andersson avlöste 2021.

• 2022 Det så kallade Tidöavtalet ledde till en moderat som statsminister.

• 2026 Göran Persson kommer till Onsdagsklubben och analyserar årets valresultat, onsdag 16 september, 14.00.

Ewa Wirén

 

 

 Med full kraft fram till valdagen!

Socialdemokraternas valledare Gösta Brunander brev till valarbetarna :

Nu kommer det mätningar som visar att blockskillnaden minskar och att Socialdemokraterna ligger långt från den nivå där vi vill vara. 

Under flera månader har många väljare utgått från att vi redan har vunnit valet. Bilden av en närmast given S-ledd regering har påverkat väljarnas beteenden. För väljare har tröskeln blivit lägre att taktikrösta på andra partier för att markera vilka frågor eller prioriteringar man vill se i en kommande S-ledd regering. 

För osäkra mittenväljare, som under mandatperioden sökt sig till oss och som inte vill se en regering dominerad av Sverigedemokraterna, har risken för en Tidöseger samtidigt framstått som alltmer avlägsen. De har helt enkelt inte behövt ta ställning till det avgörande vägvalet. 

De här mätningarna förändrar den dynamiken. 

Det kommer inte som någon överraskning för oss. Vi har hela tiden räknat med ett jämnt val och byggt vår planering för att kunna köra med full kraft hela vägen fram till valdagen. 

Nu ställs valet 2026 på sin spets och det skapar en möjlighet för oss. Under de sista elva dagarna blir väljarnas val knivskarpt: ska Magdalena Andersson leda Sverige – eller ska vi vakna upp med att Sverigedemokraternas 12 ministrar nu ska ta kontrollen över regeringsmakten? Det är två helt olika riktningar för Sverige. 

Fram till nu har många väljare kunnat betrakta det senare alternativet som osannolikt. Nu är den risken en realitet. Det förändrar förutsättningarna för slutspurten. Och det gör vårt viktigaste argument tydligare: för den som vill vara säker på att Socialdemokraterna och Magdalena Andersson leder Sverige efter valet är en röst på Socialdemokraterna det enda säkra alternativet. 

Den förändrade dynamiken innebär en möjlighet för oss – men bara om vi använder varje återstående dag rätt. Vi går in i slutspurten väl rustade. Vi har ett kraftfullt politiskt program och lanserade så sent som i tisdags vårt valmanifest: århundradets tandvårdsreform, en inflationssäkrad välfärd, en offensiv klimatpolitik, en småskolereform för de yngsta barnen och en lång rad andra reformer för ett starkare Sverige. 

Nu återstår elva dagar. Vi är på upploppet. Nu ska hela partiet göra allt vi kan, varje dag och hela vägen fram till vallokalerna stänger. 

Knacka varenda dörr, ta varje samtal, öka aktiviteten i sociala medier. 

Det här valet är vårt att vinna. Magdalena Andersson ska bli Sveriges statsminister genom vårt hårda arbete. 

Gösta Brunnander


nationell valledare (S)

 

Socialdemokraternas historia

Detta är en skrift framtagen av medlemmar i Onsdagsklubben - en förening för pensionerade socialdemokrater - för att ge en överblick av Socialdemokraternas historia som kan vara till hjälp vid exempelvis skolarbeten med mera, observera att eleven får komplettera med att söka upp information från egna källor.

Den slutliga texten är skriven av Lars Ilshammar, historiker och journalist och tidigare biträdande riksbibliotekarie.

Gunnar Söderholm Onsdagsklubben

 

I slutet på 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Arbetstiden kunde vara 12-14 timmar om dagen. Det fanns ingen fri sjukvård. Barnadödligheten var stor. Mer än vart tionde barn dog under sitt första år. Det fanns inga pensioner, inget arbetarskydd och ingen anställningstrygghet. De flesta barn fick nöja sig med 4-årig folkskola. Medellivslängden var ca. 50 år. De flesta människor saknade rösträtt.

Sverige var fortfarande ett typiskt jordbruksland. 80 procent av svenskarna bodde på landet. Industrialismen hade skapat arbete i städer och tätorter men också minskat möjligheten att kunna leva på jordbruk. Det traditionella hantverket ersattes av fabriker. En fjärdedel av svenskarna utvandrade till Amerika eftersom de inte kunde försörja sig här hemma.

För att bekämpa fattigdom och orättvisor började människor organisera sig i föreningar. Det var fackföreningar, nykterhetsföreningar och bildnings- och studieförbund. Fackföreningarna bildade 1889 Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Så föddes den politiska arbetarrörelsen.

Kampåren 1885-1925

Hjalmar Branting blev Socialdemokraternas första ordförande. Huvudpunkterna i partiets program var:

  • Allmän och lika rösträtt
  • 8 timmars arbetsdag
  • Nedrustning och fred

Den fackliga och politiska kampen var ofta svår. Flera av Socialdemokraternas företrädare dömdes till fängelsestraff. Partiets tidningar beslagtogs med jämna mellanrum.

För fackföreningarna var striden hård. 1902 och 1909 var det storstrejker som blev nederlag för arbetarna. Arbetslösheten ökade och fackföreningarna tappade medlemmar. Först 1919 beslutade riksdagen om den första arbetstidslagen om 8 timmars arbetsdag.

Mellan 1914-1918 pågick första världskriget. Sverige var neutralt, men påverkades starkt. Fattigdomen ökade och i slutet på kriget var Sverige nära svält.

Rösträtten utvidgades genom olika delbeslut, men först 1921 blev det verkligen allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor.

1920 blev Hjalmar Branting statsminister för första gången. Socialdemokraternas linje var att förändra samhället succesivt genom olika reformer. 1917 efter den ryska revolutionen bröt sig en grupp ut ur Socialdemokraterna. De började kalla sig kommunister och ville ha revolution även i Sverige.

 

Genombrottsåren 1925-1945

1926 blev Albin Hansson Socialdemokraternas andra ordförande. I ett tal 1928 lanserade han begreppet Folkhemmet. Med det menade han ett jämlikt och rättvist samhälle där:

•    alla människor ska känna sig trygga,

•    alla barn kunna få ordentlig utbildning,

•    alla familjer ha en bra bostad,

•    alla ska kunna få bra sjukvård,

•    alla få rätt till semester,

•    de äldre ska kunna få folkpension.

1928 var detta en vision få trodde skulle kunna bli verklighet. Men här startade Socialdemokraternas långsiktiga arbete för att skapa ett välfärdssamhälle.

Under 1920- och 30 talen växte utbildningarna för alla ungdomar som inte hade råd med den vanliga skolan. Folkhögskolor och studieförbund som ABF bildades, Folkets Hus byggdes runt om i Sverige så att det skulle finnas möteslokaler.

1938 träffades Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Svenska Arbetsgivare­föreningen. Det skapade grunden för en fredlig samverkan mellan fackföreningarna och arbetsgivare. Ofta kallar man det ”Den svenska modellen”. Det avtalet har fortfarande stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden.

 

Folkhemsbyggets tid 1945-1970

Den tredje ordföranden för Socialdemokraterna blev 1946 Tage Erlander. Han var Sveriges statsminister i 23 år mellan 1946 och 1969.

Under Tage Erlanders tid skapades grundskolan som gav alla barn i Sverige rätt till 9-årig grundutbildning och att läsa på gymnasium. Möjligheterna att läsa vidare på universitet och högskolor byggdes ut.

I början på 1900-talet var bostadsnöden stor i Sverige. Människorna bodde trångt i omoderna lägenheter utan centralvärme och varmvatten och med dass på gården. Även i städerna saknades många bekvämligheter som vi idag tar för självklara.

Från 1930-talet var bostadsbyggandet en av de viktigaste punkterna för Socialdemokraterna. Sjukvården byggdes ut. Arbetstiden förkortades från 48 till 40 timmar i veckan. Lördagarna blev arbetsfria. Semestern förlängdes till fyra veckor.

I slutet på 50 beslutades den stora pensionsreformen ATP. Särbeskattningen togs bort. Den missgynnade särskilt kvinnor som förvärvsarbetade.

Sveriges blev rikare. Vanliga löntagare fick det bättre. Välståndet växte och fördelades jämförelsevis rättvist. Människor kände att det inte bara enskilda individer som fick det bättre utan att ett helt land som växte tillsammans.

1970-1986 Arbetsrätt och internationell solidaritet

Olof Palme blev ordförande för Socialdemokraterna 1969. Han mördades den 28 februari 1986 på Sveavägen i Stockholm.

Under Olof Palmes tid växte det svenskarna intresse för internationella frågor: kampen mot apartheid i Sydafrika, motståndet mot USA:s krig i Vietnam och diktaturen i Chile. Arbetet för fred och säkerhet och motstånd mot kärnvapen var viktiga delar i Socialdemokratins arbete. Olof Palme blev en känd ledare inte bara i Sverige utan i hela världen. Folk i fattiga länder såg Palme som en företrädare även för dem.

Här hemma i Sverige genomfördes en rad reformer på arbetsmarknaden. Anställningstrygghet infördes 1974. Medbestämmandelagen som gav fackföreningar ökade rättigheter kom 1977. En ny arbetstidslag och semesterlag kom till. Arbetsmiljöarbetet utökades med en ny arbetsmiljölag som stärkte arbetarskyddet.

Jämställdhetsarbetet ökade. Förskolor byggdes ut. Föräldraförsäkringen infördes med betald föräldraledighet för småbarnsföräldrar och ersättning när man var hemma och vårdade sjuka barn

Skuldsanering EU och miljö1986-2006

Olof Palme efterträddes av Ingvar Carlsson som var ordförande 1986-1996 och Göran Persson som var ordförande 1996-2006.

Det viktigaste beslutet under Ingvar Carlssons tid var att Sverige gick med i EU 1994. En annan viktig fråga var saneringen av Sveriges ekonomi. 1991 – 1994 hade Sverige en borgerlig regering som skapade stora budgetunderskott. Under tiden inträffade också en finanskris. Räntorna steg kraftigt. Det drabbade fastighetsmarknaden och när många fastighetsägare inte kunde betala räntorna på sina lån spred sig krisen till bankerna. Sverige stod på randen av en statsbankrutt.

Finanskrisen tvingade fram mycket besvärliga besparingar. Både Ingvar Carlsson och Göran Persson behövde därför ägna mycket tid åt saneringen av Sveriges ekonomi.

Göran Persson fortsatte att befästa Sveriges position inom EU. Både han och Ingvar Carlsson ökade också intresset för miljö- och klimatarbetet. Göran Persson myntade uttrycket Det gröna folkhemmet.

Under de här åren skapades även Östersjösamarbetet efter att Sovjetunionen hade brutit samma och de baltiska staterna blivit fria. Det gick ut att öka samarbetet runt Östersjön och stärka de Estland, Lettland och Litauen som hade drabbats hårt av förtrycket under Sovjettiden.

 

Opposition och oklar riksdagsmajoritet 2006 -

Stefan Löfven var ordförande 2011 och statsminister 2014. Han efterträddes 2021 av Magdalena Andersson som också blev Sveriges första kvinnliga statsminister.

Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna regering tillsammans med miljöpartiet. Men regeringspartierna hade inte majoritet i riksdagen. Det blev därför på många sätt en besvärlig tid att styra Sverige. Socialdemokraterna kunde inte genomföra allt de hade velat.

2020 kom Covid-pandemin som lamslog många länder. Sverige klarade sig ganska bra trots att många äldre dog i början på pandemin. 2015 hade Sverige i likhet med några andra europeiska länder en flyktingkris. Det kom fler flyktingar än Sverige kunde klara av att ta emot.

Ett annat stort problem under de åren var den växande gängbrottsligheten. Brotten blev färre men värre och den grova brottsligheten gick ner i åldrarna. Barn började mörda och spränga och utnyttjades av de kriminella gängen.

I valet 2022 blev det borgerlig majoritet med stöd av Sverigedemkokraterna, trots att Socialdemokraterna gick fram och Magdalena Andersson var den överlägset populäraste partiledaren.

 

Vi behöver dig i valstugan på Sergels Torg!

Du som är medlem i Onsdagsklubben har möjligheten att få stå i Socialdemokraternas valstuga på Sergels Torg!

Onsdagsklubben, ihop med Seniorsossarna, är ansvariga för bemanningen i stugan på onsdagarna fram till valet. Det blir då 19 augusti, 26 augusti, 2 september och 9 september. Tiden är från kl 10.00 fram till kl 18.00, i tvåtimmarspass.

Vår medlem Ulla Sjöbergh är boss för verksamheten i partiets valstuga. Hon vädjar till alla som kan att ställa upp. Hon har fortfarande luckor i bemanningsschemat. Så anmäl dig via anmälningslänken för bemanning: 

 

https://socialdemokraterna.ungapped.io/Surveys/8ab87dff-cb9d-4c56-84f4-294813a5bc6

 

 

 

 

Välkommen till  hemsidan

Bidra gärna med inlägg, synpunkter och tips till info@onsdagsklubben.

dinstudio.se

Redaktör för hemsidan är Tommy Svensson som nås på adressen ovan eller direkt på tsvensson@telia.com

Nyhet

2026-09-07

Morgan Johansson, Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson, tecknade en mörk bild av omvärldsläget när han gästade Onsdagsklubben den 19 augusti.

Läs referat här

2026-03-15

Onsdagsprofilen: Leif Rönngren

Läs Eva Åhlströms intervju här: Onsdagsprofilen

 

M lämnar ifrån sig stora budgetunderskott - igen

Läs Erik Åsbrinks analys på vår debattsida.

Läs om nya böcker och en och annan gammal favorit på våra kultursidor!