Erik Bergins bok ”Efter Trump. En reporters personliga berättelse på plats i USA” (Kunskapsförlaget 2022) är ett försök att ta pulsen på USA. 

Den 8 november är det så kallat mellanårsval i USA. Det låter inte så upphetsande. 

Valet gäller kongressens båda kamrar samt en mängd lokala församlingar och ämbeten.

Det kan också ses som en mätare på presidentens popularitet.

I allmänhet går det parti som är i opposition fram. Sker det stora omkastningar kan presidenten tvingas regera med både representanthuset och senaten emot sig och bli mer eller mindre handlingsförlamad under presidentperiodens två sista år.

För närvarande har demokraterna majoritet i båda kamrarna, men ser ut att förlora den i representanthuset vars alla 435 platser står på spel. Dock finns, enligt de senaste mätningarna, viss möjlighet att behålla den mycket tunna majoritet man har senaten, där en tredjedel av de hundra platserna är uppe för omval.

Under tider av relativt lugn och samförstånd i politiken kan en skicklig president och samarbetsvilliga partier finna kompromisser som gör reformer möjliga även med en majoritet i kongressen emot sig.

Men sådana tider råder inte i dagens USA, som bekant.

I stället ställs allvarliga frågor om demokratins framtid, ja till och med om landet kan hålla ihop. 

Erik Bergins bok  är ett försök att ta pulsen på USA. Den består av reportage från olika delar av det stora landet skrivna i huvudsak för Svenska Dagbladet under senaste sex åren. Det vill säga från presidentvalet 2016 då Donald Trump kom till makten och till i år då så mycket ändå handlar om honom trots att han förlorade valet 2020.

För den som tröttnat på allt som skrivs och sägs om Trump ska sägas att Bergins bok inte är ännu ett försök att porträttera expresidenten och berätta om alla skandaler, brott och konspirationsteorier som han är upphov till och fortfarande ältar.

Styrkan i boken är i stället just berättelserna om människor och miljöer som illustrerar vardagliga problem och motsättningar, alltifrån industristaternas rostbälte till sydstaternas kvarlevande rasism och fattigdom.

De analyserande avsnitten är tunnare även om författaren ägnar ett avslutande kapitel åt sina funderingar kring hur ”grundproblemet” för USA ska beskrivas. Han landar i följande formulering:

”Förtroendet för USA:s institutioner, federala makthavare och grundlagsstadgade demokrati är nu så lågt att hälften av väljarna kan tänka sig rösta på en auktoritär presidentkandidat som vill avskaffa den demokratiska valprocessen.”

Man kan ifrågasätta titeln ”Efter Trump” när så mycket ändå handlar om den makt han fortfarande utövar, dels över sina miljontals följare som tror på alla hans lögner, dels över det republikanska partiet som han tagit över som vore det en del i hans affärsrörelse.

Bergin avslutar sin bok med denna dystra betraktelse:

”Mycket tyder i vilket fall på att epoken Trump inte tog slut när han förlorade mot Joe Biden i november 2020. Utan att vi befinner oss mitt uppe i den epoken – och att den kan komma att pågå så länge som till 2028”.

Tommy Svensson

PS. För en mer djupgående analys om USA av i dag kan jag rekommendera Statsvetenskaplig tidskrift 2021/4 som har temat ”Hur mår den amerikanska demokratin?” och som innehåller artiklar av bland andra amerikakännarna Frida Stranne och Erik Åsard. Hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.org

Samt naturligtvis Sveriges radios utmärkta USA-podd, särskilt inför det kommande kongressvalet.