Två livsavgörande val styr, ännu så här nära femtio år senare, Bengt-Olov Tengmarks såväl liv som – i hög grad – hans vardag. Valen gjorde han redan 1977. Han skulle läsa medicin på Karolinska Institutet för att bli läkare och han skulle gå med i det socialdemokratiska partiet.
Vi möts på en parkbänk längs Karlbergskanalen. Människor i alla åldrar strömmar förbi, promenerar, joggar, cyklar. Hur mår stockholmarna egentligen?
– Stockholmarna är både friskare och sjukare. Det är det som är paradoxen, konstaterar doktorn. Generellt sett har vi också blivit äldre. Men alla har inte blivit friskare.
Han tar Järva och Danderyd som exempel. Skillnaderna är mycket stora. Och det beror på utbildningsnivån. De som har en bra grundutbildning har också en bra hälsa. Det här kan avläsas i Folkhälsorapporterna.
Kopplingen till utbildning är till och med tydligare än skillnader i ekonomi.
– Det är skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Det finns också områden i Stockholm där levnadsåldern till och med gått ner lite. Det drabbar kvinnor med låg utbildning och belastande yrken. Oftast i områden i Stockholm som är både fattigare och sjukare än de flesta andra.
– Det här går att kompensera, säger han med viss tvekan. Men det kräver väldigt stora folkhälsoinsatser.
Bengt-Olov påminner om att det är många färre som röker i Sverige i dag. Och det har påverkat folkhälsan positivt. Det lyckades vi med.
Nu handlar det om att se till att färre blir överviktiga. Övervikt leder oftast till diabetes och hjärtsjukdom.
Dessvärre är också en stor andel barn överviktiga i dag.
Föräldrar, förskola, skola har ett stort ansvar att lära barnen att inte alltid äta bullar och godsaker, manar han.
– Lördagsgodis var populärt när vi var små. Nu har det blivit vardagsgodis.
Osunt beteende, kallar doktorn det. Och beteendet oroar honom.
En förändrad livsstil, att det finns så mycket som får oss att överkonsumera, ser han överallt och tar ett vardagsexempel från bensinmacken.
– När man kommer in på macken hittar man knappast några torkarblad. Men massor av godis. Det är som man ”uppmanar” oss att konsumera.
När han ombeds komma med tips på hur man ska undvika frestelserna brukar han tipsa om halfdiet, ät det du tycker om men bara hälften så mycket.
Han avslöjar dock den stora frestelse han själv haft i livet – semlor. Som han tidigare åt ”kopiöst” av. Nu är han noga med att hålla sig till fettisdagen som premiärdag för semlan. Toscakakans frestelser försöker han också hantera.
Som diabetesläkare belönades Bengt-Olov för två år sedan med det fina Diabetespriset, utdelat av diabetikernas patientorganisation. Priset sammanföll med hans egen 70-årsdag. Prissumman blev till ett event, en föreläsning för 180 patienter. Valet gick helt i linje med den egna filosofin, som han förklarar:
– Jag är egentligen ingenting utan mina patienter. I det är jag inspirerad av filosofen Martin Bauer. ”Det finns inget jag om det inte finns ett du”.
Om man har relationer till människor växer man själv, så lyder övertygelsen.
– Man måste vara en lyssnare som folk har lärt sig att de kan vända sig till. Alla har en livshistoria och den måste få blomstra.
Han är bra på att lyssna och att skapa kontakt.
– Det är svårt att bygga upp relationer när man är äldre, påminner han. Därför gäller det att vara rädd om dem man har. Själv har han, efter femtio år, tagit upp kontakten med två av sina gamla studentkamrater.
Han är medlem i S-föreningen Bättre och jämlik hälsa. Och ger, inte oväntat, en rejäl känga åt de stor vårdföretagen i Stockholm, som inte alltid ger vård efter behov utan kanske mer utifrån vad som gynnar företagets egen ekonomi.
– Vården har kommersialiserats, slår han fast. Men vård ska inte konsumeras som man konsumerar livsmedel.
Han tvekar lite när han talar om problemets omfattning. Unga människor tycks inte lita på att ett mindre hälsoproblem kan botas av sig självt, då blir det lätt överkonsumtion med hjälp av en försäkring och ett vårdbolag.
Samtidigt uttrycker han viss förståelse för den privata vårdens betydelse. Den har fått luft under vingarna på grund av dålig tillgänglighet i den allmänna, gemensamma.
Fler och fler vårdcentraler köps upp av de stora vårdföretagen.
Men han vill ha fler utförare. Och han ger stora Capio ett erkännande för att de driver en vårdcentral för hemlösa.
Han får frågan om han är medveten om att han själv kallas ”exemplarisk gräsrotssosse”? ”Karriären” som gräsrot grundlades kanske redan 1979 då han tränade upp snabbheten i att sortera valsedlar tillsammans med pensionärsutskottet i Solna. Dörrknackning för partiet tror han på – men inte i första hand för att prata själv utan för att lyssna på den som öppnar dörren och ta med sig vad den personen funderar på
Om du deltog i dörrknackning för partiet idag, vad skulle budskapet då vara?
– Vi måste fördela resurserna på att helt annorlunda sätt. Det budskapet skulle jag vilja framföra. Vi måste byta regering för att fördela resurserna på ett bättre sätt.
Ewa Wirén
Bengt-Olov Tengmark
Ålder: 73, född i Solna
Familj: Gift med Lena, två barn, fyra barnbarn
Bor: Vasastan
Gör: Läkare sedan 1985.
Tidigare kommunalråd i Solna
Prisad: Årets mottagare av Diabetespriset 2023
Fritid: Musik, promenader och löpning
Politiska uppdrag: Lokalpolitiker i stadsdelsnämnden för Norra innerstaden, ersättare i kommunfullmäktige och exploateringsnämnden, drivande i S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa
Övrigt: Vigselförrättare i Stadshuset, volontär i Immanuelskyrkan