Den tredje november går USA till parlamentsval. Det kallas mellanval men är viktigare än så. Vinner demokraterna majoritet i kongressens båda kammare, senaten och representanthuset, blir Donald Trump en så kallad lam anka under de två år han har kvar som president.
Därför slåss han vilt för att undvika det. Han försöker till och med öppet köpa väljare genom att lova alla vuxna amerikaner motsvarande femtio tusen kronor om hans parti, republikanerna, vinner valet och behåller sin majoritet. Då blir det i stället fritt fram för den nyckfulle presidenten under återstoden av hans mandattid.
Förra gången det var kongressval med Trump som president var 2018. Det blev inte bara en storseger för demokraterna i kongressvalet (republikanerna behöll däremot majoriteten i senaten) utan också ett genombrott för organisationen Amerikas Demokratiska Socialister, DSA, vars medlemmar kandiderar och verkar och inom det demokratiska partiet.
Mest känd av dessa blev den då 28-åriga Alexandria Ocasio-Cortez som kallades Demokraternas nya rockstjärna och som enligt tidningen The Nation hade en ”talang för att förklara socialist-demokratiska idéer som sunt förnuft”. Man kan säga att hon och andra framträdande medlemmar i DSA följde upp den opinion som vänsterpolitikern Bernie Sanders samlade när han utmanade Hillary Clinton under det demokratiska primärvalet 2016.
Undersökningar bland unga amerikaner visade att ordet socialist inte längre var tabu. De så kallade ”millennials” hade inte präglats av det kalla kriget eller häxjakten på vänstern under McCarthy-eran på femtiotalet. Däremot har de sett hur lätt det var även för medelklassen att falla igenom i ett samhälle som i stor utsträckning saknar sociala skyddsnät. Om socialism är en anständig sjukförsäkring för alla, gratis universitet, minskade klyftor och omsorg om klimatet, så framstod den som ett bättre alternativ än kapitalismen för denna generation.
Det betyder inte att det nu kommer att välla in socialister i kongressen eller i de delstatliga församlingarna i november. Att slå sig fram till toppositioner i det demokratiska partiet är ingen enkel match.
Men tillströmningen av medlemmar till det parti som den legendariska socialarbetaren, vänsteraktivisten och Sverigevännen Michael Harrington bildade i början av sjuttiotalet är minst sagt anmärkningsvärd. När jag intervjuade honom för Aftonbladet 1988, ett år före hans död, berättade han hur svårt det var att kalla sig socialist och företräda en socialdemokratisk välfärdsmodell av europeiskt snitt. Många sympatiserade med hans åsikter men ”stannade kvar i garderoben för att inte få en socialist/kommuniststämpel i pannan”.
Då hade DSA bara cirka 6 000 medlemmar och Harrington själv tyckte att det var lite pinsamt i umgänget med andra socialdemokratiska ledare. Han hade dock goda kontakter med den tidens ledande socialdemokrater som Olof Palme, Willy Brandt, Bruno Kreisky med flera.
Han berättade om en episod i samband med Olof Palmes besök i USA 1970. Trots att han var svensk statsminister ignorerades han fullständigt av Nixonregimen, på grund av kritiken av Vietnamkriget.
Men i stället ordnade Michael Harrington en mottagning och Palme tackade med orden:
”Äntligen är jag officiellt välkomnad i USA. Det svenska socialdemokratiska partiets ordförande tas emot av det amerikanska partiets ordförande”.
Det orden betydde mycket för Harrington. Och i dag känns det nästan som tiden hunnit i kapp honom.
Den politiska rörelse han skapade har fått en tillströmning han nog aldrig vågade tro. Vid valåret 2016 hade DSA fortfarande bara 8 000 medlemmar men ett år senare, efter Trumps tillträde första gången, nådde man 24 000 medlemmar och i dag under Trumps andra period är man 120 000 medlemmar, med flera personer på viktiga uppdrag som inte räds att kalla sig socialister.
Michael Harringtons självbiografi har titeln The Long-Distance Runner: An Autobiography. Hade han varit med nu, kunde han i alla fall känt att han inte sprungit förgäves.
Tommy Svensson
Författare till boken Jakten på den försvunna arbetarrörelsen. Om ett annat USA (Brevskolan, 1989)
FOTNOT: Mer om vänsterrörelsen inom Demokraterna finns på Sveriges radios poddar Konflikt, Demokraternas vägval i skuggan av Trump, samt löpande på USApodden.