Ulf Kristerssons tidö- regering och dess stora beroende av Sverigedemokraterna gör Sverige illa framtidsrustat. Det gäller inte bara växande klassklyftor och otillräckliga satsningar på välfärden.
Minst lika viktigt är de alldeles för små investeringarna i strategisk infrastruktur, grön omställning av vår industri och gruvor med sällsynta jordartsmetaller. Utan dessa strategiska metaller – där vi nu är nästan totalt beroende av Kina – kan vi inte tillverka elbilar, datorer, smarta telefoner, flyg etcetera.
Och just i Sverige – 600 meter från LKAB:s järnmalmsgruva i Kiruna – ligger Per Geijer-fyndigheten med tio gånger högre halt av jordartsmetaller.
Fyndigheten har klassats som hela Europas "strategiska projekt" och har inom EU:s Critical Raw Material Act, CRMA, fått ett snabbspår i tillståndsprövning. Det ska alltså gå snabbare än de tio år som prövningar nu tar för nya gruvor. Kanske så raskt som 2-3 år.
Om och när all prövning av svenska myndigheter mot andra riksintressen -– all mark i området är statlig – är klara skulle LKAB sedan kunna dra igång utvinningen av Europas just nu största fyndighet av jordartsmetaller. Eftersom utvinningen av järnmalmen redan sker i Kiruna kan kostnaden för dessa jordartsmetaller bäras av pågående gruvdrift.
Därmed skulle den produktionen kunna klara sig på marknaden, trots den stenhårda och nu helt dominerande konkurrensen från Kina.
Viktigt är att allt förarbete som nu krävs av regering och olika myndigheter snabbas på om vi stegvis ska kunna minska vårt och Europas så starka Kinaberoende av dessa strategiska metaller.
Därutöver måste också annan viktig infrastruktur nu börja rustas upp i området. Inte minst den så sårbara Malmbanan. På några års sikt måste den bli dubbelspårig! Och det kan ske bäst med hjälp av statliga lån via Riksgälden till nära nollränta.
Men med SD-dominans i Kristerssons regering händer det för lite. Ibland rent trumpistiskt korkat. Som nu i sommar när järnvägen har problem vill SD-are skära ner med 2 000 tjänster på statliga Trafikverket.
Detta när verket snarare behöver fler branschkunniga civilingenjörer. Och om man vill få T-myndigheten ännu bättre fungerande så borde regeringen se till att dela upp Trafikverket i ett Vägverk och ett Järnbanverk.
Därtill ge järnvägsdelen mer resurser och förstatliga just nu det så uppsplittrade, otillräckliga järnvägsunderhållet. Särskilt som järnvägen nu släpar på en underhållsskuld på 90 miljarder kr.
Men sannolikt krävs en ny regering hösten 2026 innan det sker saker som redan borde ha påbörjats!?
Robert Björkenwall