Om EU-beslutet att genomföra en fundamental förändring av Unionens klimatpolitik föreläste den socialdemokratiske miljö- ochklimatkonsulten Magnus Nilsson på Onsdagsklubbens decembermöte i ABF-huset. Det handlar om det så kallade ”Fit for 55-paketet”.

Här presenterar vi Hans analys:

–  Våren 2021 enades ministerrådet och Europaparlamentet om en nyeuropeisk klimatlag. Unionen ska senast 2050 uppnå ”klimatneutralitet”. Då ska inlagringen av koldioxid inom unionen vara minst lika stor som utsläppen.

2030 ska nettoutsläppen (utsläpp minus inlagring) vara minst 55 procentlägre än 1990, berättade Magnus Nilsson och fortsatte:

–  Beslutet innebar en fundamental förändring av EUs klimatpolitik. Istället för att hålla nere atmosfärens halter av växthusgaser enbart genom att minska bruttoutsläppen, satsar man nu även på åtgärder som dränera atmosfären på koldioxid.

För att nå dessa nya mål, presenterade EU-kommissionen i juli 2021 ett stort paket med sammanlagt 15 förslag till ny eller förändrad klimatlagstiftning, populärt kallat ”Fit for 55”.

–  Viktigast är skärpningar av de tre centrala delarna av unionens klimatlagstiftning: Utsläppshandelsdirektivet och ansvarsfördelnings- förordningen, som tillsammans sätter tak för hur stora de framtida utsläppen inom unionenfår vara, plus krav på medlemsstaterna att öka nettoinlagringen av kol (räknat som koldioxid) i landskapet.

Utsläppshandelsdirektivet reglerar utsläppen från drygt 10 000 större energi- och industrianläggningar plus flygetinom unionen. När dessa verksamheter har släppt ut ett ton koldioxid måste de i efterhand lämna in en utsläppsrätt till kommissionen, annars väntar dryga böter. Utgivningen av nya utsläppsrätter minskar år från år. Med nuvarande lag upphör utgivningen 2057. Därefter är utsläpp från de berörda verksamheterna i princip förbjudna.

–  Systemet innebär ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft för de berörda verksamheterna. För attmildra effekterna föreslår Kommissionen att EU inför en utsläppsrelaterad kompensation för några av de varor som berörs av utsläppshandel, bland annat stål och stålprodukter, aluminium, handelsgödsel och elektricitet.

Ansvarsfördelningsförordningen sätter nationella tak för de utsläpp inom medlemsstaterna som inte omfattas av utsläppshandeln. För Sverige och ytterligare en handfull länder skärps kravet till 50 procent. Länder som lyckas minska dessa utsläpp mer än lagstiftningen kräver kan sälja överprestationen till ett annat land.

Även utsläppen som kommer från vägtrafik och småskalig uppvärmning omfattas av ett nytt, parallellt, unionsomfattande utsläppshandelssystem, uppbyggt enligt samma principer som det nuvarande systemet. Förslaget innebär att utgivningen av nya utsläppsrätter fasas ut ca 2044, vilket skulle innebära ett de facto förbud mot utsläpp av fossil koldioxid.

Varje medlemsstat får ett beting att till 2030 öka nettoinlagringen av kol (räknat som koldioxid).

Av Fit for 55-paketets olika delar har ministerrådet och parlamentet även enats om att skärpa reglerna kring koldioxidutsläpp från nya bilar och lätta nyttofordon. Uppgörelsen innebär att efter 2035 får endast nya bilar med nollutsläpp säljas inom unionen.

–  I praktiken innebär detta sannolikt att försäljning av nya fordon med traditionella bensin- ellerdieselmotorer förbjuds, framhöll Magnus Nilsson.

”Av Fit for 55-paketets olika delar har ministerrådet och parlamentet även enats om att skärpa reglerna kring koldioxidutsläpp från nya bilar och lätta nyttofordon.

–  Bland det som återstår att enas kring finns omgörningen av direktivet omförnybar energi (avgör t.ex. den framtida nivån på EUs reduktionsplikt för drivmedel), nya lagstiftningar om klimatneutrala drivmedel för flyget och sjöfarten, samt krav på medlemsstaterna att bygga ut infrastruktur för laddning av vägfordon och elförsörjning av större fartyg som ligger vid kaj Kring dessa frågor väntas uppgörelser under första kvartalet 2023.