I slutet på 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Arbetstiden kunde vara 12-14 timmar om dagen. Det fanns ingen fri sjukvård. Barnadödligheten var stor. Mer än vart tionde barn dog under sitt första år. Det fanns inga pensioner, inget arbetarskydd och ingen anställningstrygghet. De flesta barn fick nöja sig med 4-årig folkskola. Medellivslängden var ca. 50 år. De flesta människor saknade rösträtt.
Sverige var fortfarande ett typiskt jordbruksland. 80 procent av svenskarna bodde på landet. Industrialismen hade skapat arbete i städer och tätorter men också minskat möjligheten att kunna leva på jordbruk. Det traditionella hantverket ersattes av fabriker. En fjärdedel av svenskarna utvandrade till Amerika eftersom de inte kunde försörja sig här hemma.
För att bekämpa fattigdom och orättvisor började människor organisera sig i föreningar. Det var fackföreningar, nykterhetsföreningar och bildnings- och studieförbund. Fackföreningarna bildade 1889 Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Så föddes den politiska arbetarrörelsen.
Kampåren 1885-1925
Hjalmar Branting blev Socialdemokraternas första ordförande. Huvudpunkterna i partiets program var:
- Allmän och lika rösträtt
- 8 timmars arbetsdag
- Nedrustning och fred
Den fackliga och politiska kampen var ofta svår. Flera av Socialdemokraternas företrädare dömdes till fängelsestraff. Partiets tidningar beslagtogs med jämna mellanrum.
För fackföreningarna var striden hård. 1902 och 1909 var det storstrejker som blev nederlag för arbetarna. Arbetslösheten ökade och fackföreningarna tappade medlemmar. Först 1919 beslutade riksdagen om den första arbetstidslagen om 8 timmars arbetsdag.
Mellan 1914-1918 pågick första världskriget. Sverige var neutralt, men påverkades starkt. Fattigdomen ökade och i slutet på kriget var Sverige nära svält.
Rösträtten utvidgades genom olika delbeslut, men först 1921 blev det verkligen allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor.
1920 blev Hjalmar Branting statsminister för första gången. Socialdemokraternas linje var att förändra samhället succesivt genom olika reformer. 1917 efter den ryska revolutionen bröt sig en grupp ut ur Socialdemokraterna. De började kalla sig kommunister och ville ha revolution även i Sverige.
Genombrottsåren 1925-1945
1926 blev Albin Hansson Socialdemokraternas andra ordförande. I ett tal 1928 lanserade han begreppet Folkhemmet. Med det menade han ett jämlikt och rättvist samhälle där:
• alla människor ska känna sig trygga,
• alla barn kunna få ordentlig utbildning,
• alla familjer ha en bra bostad,
• alla ska kunna få bra sjukvård,
• alla få rätt till semester,
• de äldre ska kunna få folkpension.
1928 var detta en vision få trodde skulle kunna bli verklighet. Men här startade Socialdemokraternas långsiktiga arbete för att skapa ett välfärdssamhälle.
Under 1920- och 30 talen växte utbildningarna för alla ungdomar som inte hade råd med den vanliga skolan. Folkhögskolor och studieförbund som ABF bildades, Folkets Hus byggdes runt om i Sverige så att det skulle finnas möteslokaler.
1938 träffades Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Svenska Arbetsgivareföreningen. Det skapade grunden för en fredlig samverkan mellan fackföreningarna och arbetsgivare. Ofta kallar man det ”Den svenska modellen”. Det avtalet har fortfarande stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden.
Folkhemsbyggets tid 1945-1970
Den tredje ordföranden för Socialdemokraterna blev 1946 Tage Erlander. Han var Sveriges statsminister i 23 år mellan 1946 och 1969.
Under Tage Erlanders tid skapades grundskolan som gav alla barn i Sverige rätt till 9-årig grundutbildning och att läsa på gymnasium. Möjligheterna att läsa vidare på universitet och högskolor byggdes ut.
I början på 1900-talet var bostadsnöden stor i Sverige. Människorna bodde trångt i omoderna lägenheter utan centralvärme och varmvatten och med dass på gården. Även i städerna saknades många bekvämligheter som vi idag tar för självklara.
Från 1930-talet var bostadsbyggandet en av de viktigaste punkterna för Socialdemokraterna. Sjukvården byggdes ut. Arbetstiden förkortades från 48 till 40 timmar i veckan. Lördagarna blev arbetsfria. Semestern förlängdes till fyra veckor.
I slutet på 50 beslutades den stora pensionsreformen ATP. Särbeskattningen togs bort. Den missgynnade särskilt kvinnor som förvärvsarbetade.
Sveriges blev rikare. Vanliga löntagare fick det bättre. Välståndet växte och fördelades jämförelsevis rättvist. Människor kände att det inte bara enskilda individer som fick det bättre utan att ett helt land som växte tillsammans.
1970-1986 Arbetsrätt och internationell solidaritet
Olof Palme blev ordförande för Socialdemokraterna 1969. Han mördades den 28 februari 1986 på Sveavägen i Stockholm.
Under Olof Palmes tid växte det svenskarna intresse för internationella frågor: kampen mot apartheid i Sydafrika, motståndet mot USA:s krig i Vietnam och diktaturen i Chile. Arbetet för fred och säkerhet och motstånd mot kärnvapen var viktiga delar i Socialdemokratins arbete. Olof Palme blev en känd ledare inte bara i Sverige utan i hela världen. Folk i fattiga länder såg Palme som en företrädare även för dem.
Här hemma i Sverige genomfördes en rad reformer på arbetsmarknaden. Anställningstrygghet infördes 1974. Medbestämmandelagen som gav fackföreningar ökade rättigheter kom 1977. En ny arbetstidslag och semesterlag kom till. Arbetsmiljöarbetet utökades med en ny arbetsmiljölag som stärkte arbetarskyddet.
Jämställdhetsarbetet ökade. Förskolor byggdes ut. Föräldraförsäkringen infördes med betald föräldraledighet för småbarnsföräldrar och ersättning när man var hemma och vårdade sjuka barn
Skuldsanering EU och miljö1986-2006
Olof Palme efterträddes av Ingvar Carlsson som var ordförande 1986-1996 och Göran Persson som var ordförande 1996-2006.
Det viktigaste beslutet under Ingvar Carlssons tid var att Sverige gick med i EU 1994. En annan viktig fråga var saneringen av Sveriges ekonomi. 1991 – 1994 hade Sverige en borgerlig regering som skapade stora budgetunderskott. Under tiden inträffade också en finanskris. Räntorna steg kraftigt. Det drabbade fastighetsmarknaden och när många fastighetsägare inte kunde betala räntorna på sina lån spred sig krisen till bankerna. Sverige stod på randen av en statsbankrutt.
Finanskrisen tvingade fram mycket besvärliga besparingar. Både Ingvar Carlsson och Göran Persson behövde därför ägna mycket tid åt saneringen av Sveriges ekonomi.
Göran Persson fortsatte att befästa Sveriges position inom EU. Både han och Ingvar Carlsson ökade också intresset för miljö- och klimatarbetet. Göran Persson myntade uttrycket Det gröna folkhemmet.
Under de här åren skapades även Östersjösamarbetet efter att Sovjetunionen hade brutit samma och de baltiska staterna blivit fria. Det gick ut att öka samarbetet runt Östersjön och stärka de Estland, Lettland och Litauen som hade drabbats hårt av förtrycket under Sovjettiden.
Opposition och oklar riksdagsmajoritet 2006 -
Stefan Löfven var ordförande 2011 och statsminister 2014. Han efterträddes 2021 av Magdalena Andersson som också blev Sveriges första kvinnliga statsminister.
Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna regering tillsammans med miljöpartiet. Men regeringspartierna hade inte majoritet i riksdagen. Det blev därför på många sätt en besvärlig tid att styra Sverige. Socialdemokraterna kunde inte genomföra allt de hade velat.
2020 kom Covid-pandemin som lamslog många länder. Sverige klarade sig ganska bra trots att många äldre dog i början på pandemin. 2015 hade Sverige i likhet med några andra europeiska länder en flyktingkris. Det kom fler flyktingar än Sverige kunde klara av att ta emot.
Ett annat stort problem under de åren var den växande gängbrottsligheten. Brotten blev färre men värre och den grova brottsligheten gick ner i åldrarna. Barn började mörda och spränga och utnyttjades av de kriminella gängen.
I valet 2022 blev det borgerlig majoritet med stöd av Sverigedemkokraterna, trots att Socialdemokraterna gick fram och Magdalena Andersson var den överlägset populäraste partiledaren.
Vi behöver dig i valstugan på Sergels Torg!
Du som är medlem i Onsdagsklubben har möjligheten att få stå i Socialdemokraternas valstuga på Sergels Torg!
Onsdagsklubben, ihop med Seniorsossarna, är ansvariga för bemanningen i stugan på onsdagarna fram till valet. Det blir då 19 augusti, 26 augusti, 2 september och 9 september. Tiden är från kl 10.00 fram till kl 18.00, i tvåtimmarspass.
Vår medlem Ulla Sjöbergh är boss för verksamheten i partiets valstuga. Hon vädjar till alla som kan att ställa upp. Hon har fortfarande luckor i bemanningsschemat. Så anmäl dig via anmälningslänken för bemanning:
https://socialdemokraterna.ungapped.io/Surveys/8ab87dff-cb9d-4c56-84f4-294813a5bc6