Emilia Bjuggren beredd att ta över 

Skol-, arbetsmarknads-, och personalborgar- rådet i Stockholms stad sedan valet 2022, Emilia Bjuggren, aspirerar på att få efterträda avgående finansborgarrådet Karin Wanngård. Emilia kommer till Onsdagsklubbens möte den 15 oktober för att berätta vad hon vill åstadkomma som S-ledare i Stadshuset.

– Jag har fått frågan om jag står till förfogande för att kandidera till att bli finansborgarråd för Stockholm. Jag tycker inte att det finns något viktigare politiskt uppdrag än att vara med och leda den stad jag alltid har bott i och som jag älskar. 

– Med stor ödmjukhet inför uppdraget är mitt svar därför ja, jag står till förfogande, säger Emilia Bjuggren, som vill se ett mer jämlikt Stockholm, en mer levande huvudstad där jobb och näringsliv utvecklas, där vi ligger i framkant kring klimatsatsningar och där vi trycker tillbaka kriminaliteten.

–  Jag vet att det kommer att kräva hårt jobb och tuffa prioriteringar. Samtidigt är jag helt övertygad om att det bara finns ett parti som kan göra det här, och det är vårt.

Emilia Bjuggren är uppvuxen i Tensta. Mellan 2009 och 2011 var hon ordförande för SSU Stockholm. I valet 2010 var hon ungdomskandidat till riksdagen, då hon stod på nionde plats på riksdagslistan i Stockholm stad. I kommunvalet 2010 valdes hon in som ersättare i Stockholms kommunfulmäktige. 

Bjuggren blev 2011 heltidsarvoderad politiker i Stockholms stad som vice ordförande för Idrottsnämnden, socialdemokratisk gruppledare i  Familjebostäder och ersättare i kommunstyrelsen. 

I februari 2014 utsågs hon till vikarie för Tomas Rudin som oppositionsborgarråd och blev i och med detta det genom tiderna yngsta borgarrådet i Stockholm, 26 år gammal. Några månader senare blev hon ordinarie oppositionsborgarråd när Rudin valde att avgå.

Efter maktskiftet i Stockholm 2014 utsågs Emlia Bjuggren till arbetsmarknads- och idrottsborgarråd. Mellan 2018 och 2022 var hon återigen oppositionsborgarråd, innan hon efter valet 2022 tillträdde som skol-, arbetsmarknads-, och personalborgarråd.

Ove Andersson

Seminarium: Vart tog arbetsmarknadspolitiken vägen?

Den svenska socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken har sina rötter långt tillbaka, ända sedan efter andra världskriget och har således 85 år på nacken. Men mycket har hänt under resans gång. Något som bl.a. Lars Calmfors och Anders Forslund beskrivit. Onsdagsklubben anordnar  ett vittnesseminarium om vad som hände, när olika förändringar eller inskränkningar i den svenska klassiska arbetsmarknadspolitiken inträffat och vilka motiv som legat till grund för dem.         

Tisdagen 21 oktober, kl. 13-16 (seminariet börjar 13.30) Plats: Sveavägen 68

Sånt som hände förr…

”Nej nu ska vi tala om något allvarligt – nu måste vi tala”

Den nyligen bortgångne Aftonbladetjournalisten Dieter Strand skrev om många val och om sina möten med Tage Erlander och hans stora engagemang både under statsministertiden och efteråt.

 I sin bok Röster ur Rörelsen, Palme mot Fälldin, Rapporter från vägen till nederlaget, som Dieter Strand  skrev 1977, finns ett avsnitt döpt till ”Den gamle och valet”.  ”Nej nu ska vi tala om något allvarligt. Nu måste vi tala. Det blir hårt. Djävligt hårt. Men det måste gå”, slår Erlander till med när de möts på hans sommarställe.

 Dieter funderar: ”Hur många gånger har man hört honom säga det?” Och så tänker han tillbaka och beskriver hur det var i valet 1966 som blev så hårt att Erlander var nära att avgå. Sedan summerar Aftonbladet- skribenten Dieter i sin bok och konstaterar att Tage Erlander alltid sade att det skulle bli hårt och låter den gamle partiledaren blicka bakåt om sina många val: ”Olyckor kommer alltid att inträffa, och det kommer alltid att finnas dagsaktuella svårigheter som utgör en belastning för oss”. 

Så långt en del av Dieter Strands många analyser och berättelser om politikens inre intressanta värld som vi ofta kunde ta del av i Aftonbladet. Länge kunde vi läsa hans och Gunnar Fredrikssons intressanta, initierade och ibland skämtsamma inlägg i politiska frågor publicerade på tidningens ledarsida under det gemensamma namnet Struwe.  Även Gunnar gick bort i år.

Sverker Lindström