Här presenterar vi medlemmar i Onsdagsklubben

”70 år av nyfikenhet”

2026-11-15

Onsdagsprofilen • Peter Larsson

Nyfikenhet och engagemang för miljöfrågor går som två röda trådar genom Peter Larssons liv och allt han har arbetat med. En tredje, som också påverkar allt han gör, är intresset för att tänka horisontellt, söka breda lösningar på tvären i stället för smala stuprör.

Rubriken har vi lånat från den berättelse om sitt liv som Peter Larsson håller på att skriva för att ge till sina barnbarn och så småningom till äldreomsorgen.

– Jag vill att de ska veta vem jag är och vem jag har varit, förklarar han.

Det lär bli rätt många sidor i den berättelsen, för det är inte lite han har hunnit med på de 70 åren och ytterligare en hel del som han fortsätter att vara engagerad i.

Peter Larsson är göteborgare, och det hörs fortfarande trots att han har bott i Stockholmsområdet sedan 1990 – och långpendlat hit i fem år innan dess.

Han är civilingenjör, med utbildning från Chalmers, men har ägnat större delen av sitt liv åt politik i olika former.

– Ingenjör och politiker, det är en bra kombo. Jag tänker i system, och det finns stora likheter mellan fysik och statsvetenskap. Tankemodeller är jag intresserad av.

Intresset för miljöfrågor och för politik väcktes redan när han var barn.

– Jag och några kompisar gav ut tidningen Allehandaposten, som vi sålde i grannskapet, och där skrev jag om miljöför- störingen.

Parallellt med studierna var han ordförande i Miljöförbundet, och efter examen jobbade han på Chalmers några år som verksamhetsutvecklare i energiteknik.

 – Jag fick hjälpa forskare i ”ansökningsträsket”.

Intresset för miljöfrågor delade han med Birgitta Dahl, som han hade kontakt med av och till sedan tiden i Miljöförbundet.

– På en distriktskongress 1985 började vi prata och skrev sedan en debattartikel tillsammans.

Efter valet det året ville Olof Palme ha ett särskilt miljö- departement – vilket inte uppskattades av Valfrid Paulsson som var generaldirektör för Naturvårdsverket och ville bestämma själv. Men så blev det. Ingvar Carlsson blev miljöminister och Birgitta Dahl energiminister, och Peter började jobba för dem båda.

När Ingvar Carlsson tog över efter Olof Palmes död fick Birgitta Dahl ta över miljöfrågorna och blev alltså både energi- och miljöminister.

– Birgitta Dahl var tuff och mycket sympatisk, som en morsa för sina medarbetare.

Peter var planeringschef på departementet och samtidigt kanslichef för Miljövårdsberedningen, med uppdrag att förnya den.

– Vi testade att ha sju experter och sju statsråd i beredningen, för att driva på nya tankegångar med ett horisontellt och sektorsövergripande tänk, och det arbetet låg till grund för miljöpropositionen 1991.

Tillsammans med Klas Eklund skrev han en debattartikel om miljöavgifter, som gav underlag för en skatteöverenskommelse om koldioxidskatt.

Året innan hade Peter flyttat till Stockholm med fru och nyfödd dotter.

– När jag kom till jobbet efter flytten låg tre nysydda babyklänningar på mitt bord, från ”morsan” Birgitta.

Ett annat prov på hennes omtänksamhet fick Peter några år senare när han som nyskild blev bjuden på lunch av Birgitta Dahl och hon överlämnade en kasse med krukväxter, ”tåliga och lämpliga för en ungkarl”.

Efter valförlusten 1991 samlade Ingvar Carlsson ett kluster av medarbetare kring sex talespersoner för olika politikområden. Birgitta Dahl fick ta hand om välfärdsfrågorna, Göran Persson tog över ansvaret för miljöfrågorna, och Peter arbetade med honom ett år.

– Det var ett roligt år. Han var inspirerande att jobba med.

Samtidigt kom Peter med i valanalysgruppen – tillsammans med Mona Sahlin, Anders Sundström och Göran Johansson.

– Vi skulle analysera ”brakförlusten” i valet. I årets val hade de siffrorna (37,7 procent) knappast kallats brakförlust …

Ett resultat av valanalysen blev beslutet att följa de politiska motståndarna noga för att snabbt kunna bemöta dem.

– Morgan Johansson kom till min grupp och fick uppdraget att vara ”Bildt-spion”. I samma veva blev jag erbjuden en tjänst på ABB i Schweiz, men valde det här i stället.

Under oppositionsåren blev Peter invald i styrelsen för Stockholms arbetarekommun, och efter valvinsten 1994 ville Mats Hulth ha honom som kommunsekreterare, så han återvände inte till regeringskansliet.

Stadsdelsreformen i Stockholm påverkade även partiets organisation, och Peter tog bland annat initiativ till projektet ”Morgondagens politiker”.

– Vi skickade ut en folder med en spegel, där man såg sig själv, och en inbjudan till en utbildning på Norra Latin, som blev mycket populär.

1997 slutade Bosse Ringholm som landstingsråd, och Peter blev uppmanad att ta över.

– Jag fick ansvar för trafikfrågorna, med uppdrag att städa upp i upphandlingssystemet för kollektivtrafiken.

2000 var det dags för nya utmaningar. Peter blev förbundsdirektör för fackförbundet Sveriges sjukgymnaster.

– Jag var ju van att jobba i en organisation, och det var en mycket sympatisk yrkeskår. De ville bli synliggjorda i ett hierarkiskt system inom vården. Det ledde bland annat till att vi bytte namn på yrket. Sjukgymnasterna blev fysioterapeuter.

2006 tyckte Civilingenjörsförbundet att det var dags för Peter att ”komma hem” till sitt eget förbund. Han anställdes som samhällspolitisk direktör och seniorrådgivare, och året efter var han med och genomförde sammanslagningen med Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer. Där blev han kvar tills han uppnådde pensionsålder 2021 – men inte slutade jobba.

Parallellt med arbetet i fackförbundet hade han en rad uppdrag från regeringen. Det första från Mikael Damberg, som var näringsminister. Han skulle stärka näringslivet på Gotland vid sidan av kalkbrytningen, med ”Peter Larsson-pengarna” till kultur, hantverk och småindustri.

– Det gäller att stärka det som redan finns i samband med en större satsning.

Nästa uppdrag kom från landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och gällde en satsning på innovationskraft i livsmedels- industrin genom bildandet av Sweden Food Arena. Och ytterligare ett uppdrag, den gången från Lena Hallengren, gällde välfärdsteknik i äldreomsorgen, med samordnad individuell planering där ett problem var juridiskt samtycke.

–  Att det är så svårt att samordna sjukvård och äldreomsorg leder till bristande livskvalitet för de äldre. Men hela tiden handlar det om systemfrågor, om att tänka horisontellt.

På senare år har Peter framför allt blivit känd för uppdraget som nationell samordnare för hållbar omställning av näringslivet och samhället i norra Sverige, ett uppdrag som han fick av Ibrahim Baylan, som då var näringsminister, och som förnyades av Ebba Busch i Tidöregeringen 2022.

– Jag kunde ta med mig mycket av tankarna från Gotland. Det gällde att få igång lokal och regional utveckling för att ta emot en stor satsning.

– Sverige har en centralistisk politik, som har dränerat stora delar av landet på folk och kompetens. Vi måste se till att minska ”fly in – fly out”.

Han har hittills träffat ca 4 000 i möten i Norrbotten och Västerbotten om infrastruktur, bostäder, utbildning – i samverkan mellan myndigheter, kommuner regioner och andra aktörer

– Man måste hela tiden tänka horisontellt och parallellt för att integrera olika sektorer. Men Sverige har svart bälte i omställning för att hantera teknikutveckling. Genom historien har det gått bättre än man tror.
Trots bakslaget med nedläggningen av Northvolt är han övertygad om att den historien ska fortsätta och att utvecklingen i Norrlandslänen nu är på rätt väg.

– Det var lite för snabbt och hajpat, men nu är det mer genomtänkt.

Sedan Sverige stängde för pandemin är Peter och hans fru Maria permanentboende på Runmarö, där de tidigare hade sommarhus. Och inte oväntat är han engagerad i arbetet för en levande skärgård. I det arbetet samarbetar Runmarö med Sandhamn.

– Vi har samma intressen, bland annat att få ha kvar en skola på ön, även om vi har olika befolkningsunderlag.

Peter är med i Ingenjörsvetenskapsakademien och ingår där i en arbetsgrupp för livskraftiga utvecklingsmiljöer i hela Sverige.

– Det är en del av ett ambitiöst projekt kallat Svenska framtider. Tankesätten där tar jag med i vårt lokala utvecklingsarbete här i skärgården och på Runmarö. Det handlar bland annat om inflyttning för en bättre demokrati, och där är skolan en viktig förutsättning

Runmarö tillhör Värmdö kommun, och efter årets val leder Peter arbetarekommunens valanalysgrupp. Det S-ledda styret förlorade, och Värmdö har på nytt borgerligt styre.

– Förra valet var Värmdö bästa S-kommun i länet, i år var vi sämst. Några är bra på att vinna men sämre på att behålla makten.

När valanalysen är klar, får han kanske tid att skriva vidare på berättelsen om de 70 nyfikna åren – som givetvis rymmer mycket mer än den här kortversionen.

Eva Åhlström

Fakta om Peter Larsson

Ålder: 70 år

Familj: Fru, 4 barn och 6 barnbarn. 2 hundar och 2 katter

Bor: Runmarö i Värmdö kommun

Utbildning: Civilingenjör, Chalmers
Anställningar/uppdrag i urval: Planeringschef, kanslichef på Miljödepartementet,

arbetarekommunsekreterare, landstingsråd, förbundsdirektör för sjukgymnaster, samhällspolitisk direktör hos Sveriges ingenjörer, nationell samordnare för en rad regeringsuppdrag

Uppdrag idag: Ingenjörsvetenskapsakademien, arbetsgrupp för skärgårdsutveckling, valanalysgrupp i Värmdö kommun

Hjärtefrågor: Miljö och klimat, systemtänkande och horisontella lösningar

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)